måndag 25 januari 2016

Att leva med smärta

Gäsp vad trött jag är
Cirkus två timmars sömn gör absolut ingen människa pigg som en mört precis.
Min ansiktsnerv är fortfarande sur på mig efter förra veckans äventyr och vill mer än gärna påminna mig om att när jag gör något som får mig att må bra vill den gärna visa sin makt och klargöra vem det är som bestämmer.

Ni som följt mig vet att jag försöker leva ett så normalt liv det bara går, trots en ansiktsnerv som ständigt pockar på min uppmärksamhet 24/7, men vad jag kanske aldrig riktigt har berättat är vad det egentligen är som gör att det somliga dagar (och nätter) är värre än andra.

Min trigeminusnerv blir triggad och gör sig påmind i en våg av smärtor när jag gör saker som egentligen är det mest naturliga som finns för oss människor.
Att äta, borsta tänderna, prata, skratta, gråta, sminka och tvätta sig osv.
Saker som man tar för givet att göra men som för mig utlöser attacker av hugg och smärtor i ansiktet.

Det här gör att mitt liv, min vardag inte bara blir oerhört begränsad utan också väldigt isolerad och snäv.

Vad är värt en eller flera dagar av näst intill outhärdlig smärta?
Det är en fråga jag varje dag måste ta ställning till.

Är en dag med bästa vännen, fylld med glädje, skratt och  mycket prat, värt några dagar med smärta från hell?

Hur gör jag med tandläkarbesöket?

Vågar vi bjuda hem några vänner till helgen?

Såklart kan jag inte undvika att göra allt det där som att äta, prata osv därför har jag hittat strategier, jag försöker planera och jag prioriterar mest hela tiden.

Jag ska vara ärlig och säga att det finns dagar när jag känner, vad är meningen liksom.
Här sitter jag 46 år gammal och känner att livet springer förbi mig, jag missar så mycket där ute bara för att jag måste ägna dagar och nätter till att hitta sätt för att bemästra en oövervinnlig smärta.....
MEN..... jag har en inre drivkraft, ett jävlar anamma och jag älskar livet för mycket för att ge upp. 
Jag lever med smärta, den har blivit min följeslagare, men den är inte jag.
Jag, jag är fortfarande Tina....

Kruka från Svenskt Tenn hittar du HÄR
Ljusstake Glow Georg Jensen hittar du HÄR 
Saltkar Bloom, Georg Jensen hittar du HÄR

Ta hand om varandra vänner!

Kramisar
T

29 kommentarer :

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Tina, helt fantastiskt att du i din blogg förmedlar sån livsglädje och inspiration utifrån din situation. Din blogg är fantastisk, outstanding foto, intressant innehåll och jättebra språk, (vilket inte är alldeles vanligt i bloggvärlden).
    Kram Monika

    SvaraRadera
  3. Stor kram och jag vill säga hur mycket jag tänker på dej och din styrka i allt, som ger mig så mycket kraft när min egen smärta känns tung. Jag har lärt mig mycket av dina texter här och i mailen. Tack än en gång du starka inspirerande kvinna, Skickar massa cyberstyrka till dej! /Marita

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack rara Marita. Tänker ofta på dig och hoppas du mår bättre. Stora varma kramen. TIna

      Radera
  4. Åhh vilken situation du befinner dig i. Smärta är ju så tröttande och jobbig. lever med en man som har kronisk smärta och vet lite vad du menar även om man omöjligt kan sätta sig in hur det är. Du är stark och sprider livsglädje. Kraaam Pia

    SvaraRadera
  5. Usch, tänk om vi kunde ta lite smärta från dig. Dela upp den bland oss läsare så slapp du gå och bära på den hela tiden. Starka vackra Tina. Styrkekramar till dig/Annika

    SvaraRadera
  6. det märks i dina texter och bilder att du är en stark kvinna som älskar livet.
    - jag är fortfarande Tina.... Den raden, just när jag läste den raden då kom tårarna.
    Kram fina du.

    SvaraRadera
  7. Livet är tufft. Beundrar att du ändå visar sådan livsglädje. Jag lever också med smärta fast då mest i mina händer. Det är lättare vissa perioder att tänka bort det. Andra gånger hår det inte. Styrke kramar till dig. Pernilla

    SvaraRadera
  8. Hej sötaste!
    Jadu...om man bara kunde lyfta lite av den där smärtan....
    DU är stark och fin och bäst och jag tror att du har mycket att tacka din helt fantastikt fina familj.
    Tänk om de inte stöttade dig som de gör....Din man är en av de finare jag mött och det ni två delar är något helt klart unikt. Att se ett par som delar så mycket som ni bara genom en enda blick.....det gör mig knäsvag....
    Sällan har jag heller mött en mer levnadsglad människa än du och kampen går vidare....
    De borde hitta något snart....det är inte rättvist....
    Hoppas du får sova lite mer i natt vännen.
    kraaaaam ♥

    SvaraRadera
  9. Du verkar så genuint fin och vänlig. Hela din blogg andas livsglädje. Fantastisk är du. Att du orkar vara så glad och positiv och förmedla så mycket till oss läsare. Läser dig varje dag och förundras. Att du orkar med ditt vackra hem. Många kramar från en som aldrig haft ont i hela sitt liv. Lite rättvis fördelning vore kanske bra. Inger

    SvaraRadera
  10. Kan nästan sätta mej in i din smärta...jag lever själv med smärta i bäckenet, rygg/nacke, nu har det kommit något i högra benet också, jag avvaktar och ser om det försvinner (innan jag kontaktar läkare)..men visst är det så att man lär sej leva med det, och det får inte ta över våra liv, eller hur?...har man livsglädje så är det bra...och det tycks både du och jag ha ;))...förstår också att vi inte har "samma" smärta, och jag ville bara säga med de här raderna att jag förstår dej ;))...
    Sköt om dej nu!
    Kram bia

    SvaraRadera
  11. Att leva med smärta och framför allt en smärta som inte syns är inte lätt vad det än är för smärta, kan aldrig föreställa mig hur det känns för dig när du har ont i ansiktet, men vet hur det är att ha ont ändå, jag har 1 ridolycka och 2 bilolyckor i min rygg vilket gör sig tillkänna istort sätt varje dag, jag avundas dig inte och tycker "även om jag inte känner dig" att du verkar stark och full av livsglädje som din blogg verkligen uttrycker. Önskar att det fanns något som kunde hjälpa dig med din smärta. Kramar i massor Eva

    SvaraRadera
  12. Usch, måste vara hur jobbigt som helst! Svårt att föreställa sig men det känns fruktansvärt!
    Tänker på dig och skickar kramar

    SvaraRadera
  13. Stora stora kramar till dig.

    Från mig / Kamilla

    SvaraRadera
  14. Å vad hemskt att ha sån smärta.
    Går det inte att göra något åt det?
    Du har sån fin och inspirerande blogg.
    Kram <3 Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Lena. Tyvärr har de inte hittat något än som kan lindra min smärta, men jag provar mig fram och hoppas att det snart finns något som kan hjälpa mig. Tack söta du för din ord. Kram Tina

      Radera
  15. Det är ju helt galet det där. Så frustrerande! Tänk om vi alla som följer dig kunde bära en liten del var av din smärta, så bra det skulle bli, gissar jag! Jag gör vad jag kan i sinnet. Lider verkligen med dig!

    <3 <3 <3

    Kram Lena

    SvaraRadera
  16. Jag vet att det inte tar bort din smärta men ger dig ändå en bamsekram // Anette

    SvaraRadera
  17. Svårt att ta in, svårt att förstå. Sänder en stor kram till dig med hopp om bot snarast.

    SvaraRadera
  18. Fruktansvärt, fattar inte att du bara orkar vara så vacker och positiv och......Stora kramen!

    SvaraRadera
  19. Vilken kämpe du är! Det känns helt omöjligt att ens försöka sätta sig in i din situation. Vet ju bara hur det känns att drabbas av migrän och ledvärk, men det går inte att jämföra överhuvudtaget.

    Sköt om dig och bamsekramar
    Suz

    SvaraRadera
  20. Å du finaste Tina <3
    Det går verkligen inte att förstå vilken smärta du lever med varje dag.
    Det går inte att förstå hur det känns för dig.
    Men jag förstår att det inte är en picknick in the park och jag förstår att det rent ut sagt suger.
    Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde ta din smärta åtminstone för en dag.
    För jag förstår att det är en kamp.
    Varje dag, varje timme..
    Men du är verkligen en person jag beundrar, det hoppas jag att du vet.
    För den du är och för det du skapar och gör.
    Du fina Tina <3
    Varmaste kramarna kommer här från mig <3

    SvaraRadera
  21. Vilken kämpe du är!! Fruktansvärt att du måste leva med denna smärta. Tycker att det är fantastiskt att du ändå, trots den smärtan det innebär, försöker göra de där sakerna som vi tar så för givet. Otroligt att du ändå kan vara så vacker och ge oss så mycket med dina inspirerande bilder och fina texter. Stora varma kramar till dig, Suss

    SvaraRadera
  22. Tycker du är fantastiskt som ändå kämpar på med allt och inte bara lägger dig ner!!! Det törs jag nog säga att det är många som skulle ha gjort... Kan vara svårt för somliga att förstå, kanske, då det inte "syns utåt" hur kroppen mår inuti! Tycker Ni gör massor med saker, utflykter, bjudningar, projekt mm.
    Älskar också rosa toner i inredningen, och tack för fiskreceptet, det får bli kvällens middag idag!!
    Bamsekram från Kate

    SvaraRadera
  23. Så hemskt att ha den smärta du beskriver. Känna att vardagsenkla saker kan ge smärta eller om du unnar dig något kul kan du få betala med smärta. Det gör ont i mig att läsa din historia. Dock skriver du och beskriver så fint och bra. Beundrar din styrka att kämpa och att arbeta med denna blogg som är en ständig källa till inspiration för mig.
    Sköt om dig, du fina kvinna.
    Kram
    Maria

    SvaraRadera
  24. Du Är Verkligen Fantastisk Tina - du skriver så fint och ger oss så många ljuspunkter med ditt fina öga för detaljer. Tänk om vi kunde ge tillbaka en smärtfri värld! KRAM

    SvaraRadera
  25. Åh, vad fruktansvärt jobbigt för dig. Svårt att sätta sig in i hur tufft det måste vara. Vill i alla fall säga att du ger oss läsare mycket vackert här på bloggen, fina bilder, bra recept och positiv inspiration som jag vill tacka för. Dina bilder är outstanding och ger mig pepp att utveckla min egen fotografering. Styrkekram

    SvaraRadera
  26. Stort hjärta från mig till dig, jag önskar så att det fanns något sätt att ta bort den jädrans smärtan =( Du ska veta att vi tänker på dig... stor kram Mia

    SvaraRadera