fredag 17 oktober 2014

När livet är riktigt smärtsamt

Fredag igen och som alla fredagar i oktober en rosa sådan.
Idag har jag valt att bjuda på en rosa fika, jag har bakat, bland det bästa för mig att göra när jag behöver fokusera på något annat än min smärta.

Många med mig lever med ständig smärta, en smärta som får livet att bli så mycket mer begränsat, vardagen så mycket tyngre och humöret så mycket ledsammare. Ingen smärta är den andra lik men  låt mig berätta en dag ur mitt liv, faktiskt min gårdag.

Fram till lunch var allt som det brukade, smärtan tickade på men eftersom den är en ständig följeslagare tänker jag inte så mycket på det utan jobbar på som vanligt.
Men så pang, bom utan förvarning kom attacken, smärtan stegrar och till slut kan jag knappt prata, lunchen som jag precis ätit åker på som ett snöre i halsen och jag vet att jag är nära att kräkas rakt ut. Paniken är nära, när jag inser att jag bytt väska och glömt att lägga ner alla mina mediciner.
Får jag inget som kan dämpa det onda vet jag att jag kan tuppa av när som helst av smärtan.
Kommer på att jag som en sista utväg kan försöka ta mig till Apoteket för att förhoppningsvis få ut mina tabletter. 
Som tur är, ligger Apoteket bara ett stenkast från mitt jobb och jag tar mig dit.
Börjar nästan att gråta när det stackars biträdet säger att tabletterna är slut och jag måste ta mig vidare till nästa apotek.
Jag börjar få synbortfall och det fullkomligt blixtrar i hela ansiktet, snälla låt där inte vara för mycket folk så jag kan få tabletterna nuuuu.
Snälla pharmaceuter ser hur ont jag har och snabbar på lite extra och snart har jag min räddning i handen. 
Tillbaka till jobbet i spöregn dessutom...... och trycker i mig tabletter.
Lutar mig tillbaka, andas, fokusera och avvaktar.
När jag har så här ont finns det inte en chans i världen jag sätter mig i bilen, det skulle vara att utsätta både mig själv och andra trafikanter för fara, så jag måste snällt vänta tills att medicinen börjar verka och förhoppningsvis tar udden av den värsta smärtan.

När jag väl är hemma rasar jag ihop. Är utmattad, trött och såklart ledsen. 
Orkar inte just då göra så mycket mer än bara krypa upp i Mr C famn och bara vara liten för en stund.
Jag vet hur natten kommer att bli, sömnlös, så jag vilar under kvällen.
Sen natt, tidig morgon har jag snurrat tillräcklig, smärtan är fortfarande med mig och tankarna virvlar i huvudet, så jag går upp och ställer mig och bakar.
Det är mitt sätt att fokusera på något annat än den smärtan som allt för ofta gör mitt liv till ett helvete. 
Det har många gånger varit min räddning, istället för att låta smärtan och tankarna ta makten över hela min existens, gör jag något som jag tycker är roligt, något som gör att jag måste vara helt koncentrerad över något annat än det onda.
Det får tankarna att skingras och smärtan får inte hela min uppmärksamhet.
Jag sätter på musik, Peter Jöbacks julskiva, jag vet det är liiite för tidigt, men hans röst ger mig ett lugn och jag gråter en skvätt.
Inte bara för att jag haft en tuff dag och natt utan också för att jag faktiskt är tacksam. Tacksam över att jag kan gå upp och baka, kan leva ett någolunda "normalt" liv och kan må helt ok för det mesta.
Det är inte alla som kan det som lever med ständig smärta, många hamnar i ett mörker av smärta, depression, ångest och tappar livsgnistan.

Det är mycket därför jag har mina rosa fredagar, inte bara för att vi tillsammans samlar in pengar så att forskningen kan gå framåt och någon gång i framtiden kan förinta denna hemska sjukdom utan också för att göra oss medvetna om att vi inte ska vara rädda. 
Rädda för att ringa, ta kontakt eller hälsa på vännen som är sjuk.
Just det där samtalet, kan för stunden göra att smärtan inte känns lika närvarande, den där fikan kan göra att man glömmer det onda för ögonblicket och bara att få skratta, prata och känna sig "som vanligt" kan ge den där kraften man behöver för att ge sjukdomen en rejäl fight.
Så ring, gör det redan idag och säg bara
-Jag har bakat, ska vi ta en fika?







Som varje rosa fredag skänker jag 2 kronor till bröstcancerforskningen för varje kommentar ni lämnar och eftersom ni är så galet gulliga och lämnar spår efter er har jag även idag en utlottning.

Ett rosa bakkitt, muffinsformar, bakbok, sugrör, degskrapa och strössel kan bli ditt, lämna bara en kommentar och även om du inte har en blogg kan du självklart vara med, lämna bara en kommentar anonymt och skriv ditt namn så är du med i utlottningen.


Ta hand om varandra och ha en mysig fredag vänner!

Kramisar
T

65 kommentarer :

  1. Kram fina du! Det var ett gripande inlägg.

    SvaraRadera
  2. Det är så starkt att läsa om din smärta och ditt sätt att hantera den, vilken kraft och styrka du besitter. Har följt din blogg sen i vintras och du har fått mig att både skratta och gråta, du inspirerar med vackra bilder och du uppmuntrar till eftertanke men framförallt förmedlar du vikten av att leva just här och nu.

    SvaraRadera
  3. Kramar Om & vill jättegärna vara med i din fina utlottning,goaste Tina ...
    Trevlig Helg.

    SvaraRadera
  4. Hoppas du har det bättre idag.Önskar dej en avkopplande och frisk helg!
    Vh. Anne-Mari

    SvaraRadera
  5. Finaste Tina.... Vill bara skicka dig stora varma mjuka kramar, rosa rosblad och fluffiga dun som fladdrar omkring. Så där så allt känns varmt och mjukt. Inget som gör ont.
    Jag håller så med dig, det är viktigt att vi vågar prata om det svåra.
    Och du gör det så bra.
    Och vi är många som vill stötta dig och som tror på dig.
    Det är så viktigt. Livet är inte bara rosa, det finns de mörka sidorna och dem måste vi med hantera. Men en del vill bara sopa bort det som är obehagligt och jobbigt, inte prata om det..
    Men det är så viktigt.
    O jag önskar av hela mitt hjärt att du får en fin och skön fredagskväll!
    Kramar Anna

    SvaraRadera
  6. Åh fina du, det gör ont i mig att läsa om din tillvaro med ständig värk. Det är tur att du kan hitta ljusglimtarna i vardagen som lindrar smärtan något.

    Stor varm kram till dig!

    SvaraRadera
  7. Aj så smärtsamt för dig och tråkigt att leva med denna smärta. Tänker på dig!! Kramar i massor från Stina

    SvaraRadera
  8. Usch vännen! Vill ta dig i min famn och dig en varm kram! Jag hoppas så att denna dag är bättre! Och att flera dagar är bra än dåliga. Tack för att du delar med dig!

    Ha en fin fredag!

    Kram Lena

    SvaraRadera
  9. Stort av dej Tina att dela med dej av hur du har det... för oss som lever mer "vanliga" liv är det svårt att förstå. Men jag gillar din uppmaning, att bjuda på fika eller hälsa på den som har det svårt. Det är ju ganska enkelt att göra.
    Fin fredag till dej!

    SvaraRadera
  10. Så vackra bilder, jag bara njuter! Underbart initiativ på alla sätt:)

    Ditt inlägg är så bra och så viktigt! Jag lever själv med en svår neurologisk sjukdom som förutom att den gör mina muskler väldigt svaga (delvis sitter jag i rullstol) så har jag också en mkt svår smärta. För ett par år sedan fick jag den medicin jag har idag och den hjälper mig att leva ett, för det mesta, hyggligt liv, men ibland kommer den där extremsmärtan och bara golvar mig. Då är det bara de närmaste som ser mig, som lyfter upp mitt huvud och lägger tabletterna i min mun, Som sveper om mig den varma filten eftersom jag får frossningar. Som liksom jag önskar att jag ska få glida in i den barmhärtiga sömnen och medicindimman. Och några timmar senare kanske jag är på benen, sminkar mig lite och rör mig bland folk som säger "vad du ser pigg ut! Man kan knappt tro att du är sjuk..." Och jag orkar bara nicka och le.

    Stor kram till dig som skriver om det här angelägna ämnet! /Tanja

    SvaraRadera
  11. Fina fian Tina.... Jag lider så med dej när jag läser din text! Bra för en som mej "frisk" person som ibland har lite för lätt att klaga om jag drabbas av huvudvärk eller förkylning (jag skäms nästan)
    Underbara bilder och bakverk bjuder du som vanligt på och jag tackar dej för ditt fina initiativ!

    KRAM P

    SvaraRadera
  12. Kramar i massor. Har också ständig värk (medfödd sned rygg och artros i ena höften) men inte alls sådana toppar.

    Hoppas dagen/helgen blir fin och "bara" vanlig värk.

    Kram Lotta

    SvaraRadera
  13. Åh, nej är det ansiktsnerven som är i farten? Det är för jäkligt att små nervtrådar ska kunna orsaka sån helvetessmärta. Hoppas den har lugnat sig idag o att idag är en bättre dag! Kramar från mej!

    SvaraRadera
  14. Du lever med en smärta som jag inte vet någonting om, och jag blir ledsen över att livet är så orättvist att du ska behöva ha så ont. Jag beundrar dig att du kämpar på och väljer livet före smärtan. Du har en fin familj som finns där för dig alltid, och du är en klippa för dem.
    Hoppas du kan njuta av fredagskvällen och helgen
    Kram Maria

    SvaraRadera
  15. Fy det låter verkligen hur hemskt som helst med denna smärta.
    Jag har ingen vidare Fredag jag heller då jag igår fick beskedet att min kära mor har fått akut leukemi och eftersom att hon är 70 + så ser prognosen ganska dålig ut. Men jag hoppas att hon är en kämpe och kämpar på så gör vi så gott vi kan för att kämpa med henne. Men det är många tankar som far runt, försöker söka info men känns som att jag inte riktigt tar in det jag läser, har inte landat i mig ännu hur det verkligen är.
    Ha en fin Fredag
    Kram Linda

    SvaraRadera
  16. Så ledsen jag blir när jag läser om din smärta, så fruktansvärt jobbigt att tvingas leva med den. Stor kram till dig i dag //J

    SvaraRadera
  17. Kära Tina!
    Det krävs mycket av en människa för att orka leva med smärtan och du visar verkligen att det går om man har en positiv livssyn! Idag är jag på ett ställe där du var i somras och jag när stod fram en svart och vit ljusstake gick tankarna till dig! Hoppas din rosa fredag slutar i en skön kväll utan smärta!
    Stor varm kram till dig och en nospuss från din blogghund Melody!

    SvaraRadera
  18. Känner så med dig och förstår hur jobbigt du har det...lever ju med mannen som också har ständiga smärtor. Så mysigt du har gjort och vilket gott fika!

    STOR KRAM!
    Adela

    SvaraRadera
  19. Många KRAMAR till dej !!! Usch vad jag lider med dej och jag kan ana vad du går igenom med dessa ständiga smärtor. Lite småroligt att du kan göra så mysigt fika och Peter Jöbacks röst kan ju få vem som helst att må bra.

    SvaraRadera
  20. Söta du, så ledsen jag blir för din skull. Att du ska ha så ont. Hoppas värken gett med sig lite och att du får njuta av en fin fredagskväll.
    Ett sånt sött rosa bakkitt.
    Kram fina du.

    SvaraRadera
  21. Lilla söta Du!
    Din berättelse grep verkligt tag i mitt hjärta....jag grät en skvätt. Jag vet hur det kan vara lever själv med kronisk smärta sedan 9 år tillbaka.
    Jag vill gärna var med i den fina utlottningen.
    Stor Kram
    Ingela Pling

    SvaraRadera
  22. Stackars, stackars dig!
    Själv har jag ingen typ av smärta/sjukdom, men har en nära vän som har konstnat ont i axlar och huvud vilket inte märks utåt, men jag ser ju emellanåt att hon biter ihop och lider.
    Ta hand om dig!
    Kram Monica

    SvaraRadera
  23. Åh vad jag lider med dig...du är fantastisk på att berätta och beskriva. Jag lever med ständig värk(fibromyalgi) men har absolut inte liknande toppar....men kan få en liten förnimmelse av vad du genomlider.
    Fantastiskt att samtidigt vara så tacksam för livet du lever och vända på det hela till något positivt...du inspirerar och peppar genom din fina blogg!

    Hoppas du får njuta av en fin helg och slipper värk.
    Vilket fint bakkitt <3

    kram kram
    tinaminastina

    SvaraRadera
  24. Stor kram å hoppas verkligen du får en rosaskimrande mysig helg utan smärta . Bittan

    SvaraRadera
  25. En stor värmande kram i allt elände, jag hoppas verkligen att det är bättre idag, så du får njuta lite denna fredagkväll o får sova lite inatt. ❤❤ /Laila

    SvaraRadera
  26. Det viktigaste är just att finnas där för stunden, hålla en hand, eller bara få prata av sig. Man får heller inte glömma bort anhöriga till de som är drabbade på ett eller annat sätt.. Lika viktigt där!.
    Varm rosa fredagskram till Dig, Tina från Kate

    SvaraRadera
  27. Stackars dig , skickar en stor kram och hoppas du snart mår lite bättre 💞vilka härliga rosa kakor du gjort, du är så påhittig!!! Kram Maria

    SvaraRadera
  28. En stor bamsekram till dig! Du är en fantastisk inspirationskälla.detta trots ditt helvete som du lever med. Älskar ditt initiativ till rosa fredagar. Och att vara här och nu, så lite gör så mycket för den som inte mår bra. Du är en så fantastisk människa. Hoppas du snabbt blir bättre. Kram Malin Kallberg ( Spenshult)

    SvaraRadera
  29. Söta du, hoppas du får må bättre och slippa smärta. Jag tycker du är stark.
    Kram

    SvaraRadera
  30. En tår letade sig fram, jag slutade andas där för ett tag. Jag vet hur det är med migrän och det förstår jag är något helt annat än det du går igenom, jag konde både se dig och känna som dig. Hoppas verkligen inte att du glömmer dina mediciner så du slipper ta dig runt med smärta. Hoppas du får en fin helg.

    SvaraRadera
  31. Vill bara sända dig en stor fredagskram!
    Eva

    SvaraRadera
  32. Åh vad jag lider med dig! Jag ser ju den där smärtan i min närhet hos min mamma som även fått anfall (som liknar epileptiska) p g a smärtan. Hoppas att smärtan lättar så du får en skön kväll och helg, kramisar Suss

    SvaraRadera
  33. Stackare :-( Hoppas att du får slippa smärta i helgen <3

    KRAM

    SvaraRadera
  34. Finaste. Jag förundras över din positiva aura trots allt. Du är så vacker, genuin och god på alla plan❤️
    Många rasar nog av en sådan smärta, jag har haft det under några sjukskrivningar och det var tufft.
    Jag ringer varje dag, nästan, till en vän som har ont i själen just nu. Hon stöter ofta bort mig men jag ger inte upp.
    Kram till dig❤️

    SvaraRadera
  35. Vill kärna vinna för jag har väldigt mycke smärta som du har och bakar väldig mycke när jag har ont och för att jag har diabetes

    Kram Eva




    SvaraRadera
  36. Åh du, du är en härlig inspirationskälla. Kryis på dig.....Kram Mia
    http://happyvardag.se/2014/10/17/att-ga-barsark-en-fredag/

    SvaraRadera
  37. Jag lider med dig. Men vad skönt ändå att du kan ta till bakningen och då kunna tänka på något annat en stund.

    SvaraRadera
  38. Finaste du, tänker på dig och skickar många tankar om att smärtan ska ge med sig. Stor kram Mia

    SvaraRadera
  39. Åh så fruktansvärt! Det är så svårt att förstå när man inte varit med om något liknande... men hua så jobbigt! Lider verkligen med dig! Fint skriver du och fint har du bakat ;)

    Kram till dig vännen. Malin

    SvaraRadera
  40. Hej , fina du . Tack för du lyfter fram hur livet kan vara med ständig sjukdom , dessa dalgångar då man får lägga allt åt sidan . Ett tips från mig som jag lärt mig om jag tagit bilen och plötsligt går det inte att vara säker bilförare . Antingen tar jag bussen eller taxi har alltid ett busskort/ kontanter till taxi hem. Om ingen av mina kära kan hämta mig. Bilen kan vi alltid hämta senare. Hoppas du får en bättre helg. Kram Hansson Eva

    SvaraRadera
  41. Så fint och starkt av dig att dela med dig av hur du har det! Är dålig på att lämna kommentarer men läser ofta din blogg. Kram!

    SvaraRadera
  42. Såklart skriver jag en kommentar till dig på din rosa fredag.
    Många kramar Titti

    SvaraRadera
  43. Ååå älskade hjärtat♥ jag är stumm...
    Finner inga ord och skrattet fastnar i halsen....
    det du förmedlar i ord är inte ens i närheten av det du upplever i verkligheten...
    Jag har ju själv sett en liten liten del av det...och inte ens då förstår man....
    det gör mig så ont....det gör mig så ont att du den finaste av människor har drabbats så hårt. Jg blundar och hoppas...hoppas att du snart kan må lite lite bättre... att du snart kan få energidepåerna påfyllda.
    kram Katarina ♥

    SvaraRadera
  44. Kram till dig Tina ! Kämpa på , tur att du har förmågan att hantera smärtan som du verkar göra och kunna se positivt på livet ändå!
    Anna

    SvaraRadera
  45. Stackars Dig! Det är jobbigt med smärta som hela tiden gör sig påmind och det är skönt när man hittar hittar nånting som distraherar och gör att man kan fokusera på något annat, eller man lär sig med tiden att fokusera så starkt på något annat att man lurar hjärnan lite. För när man har lurats färdigt så finns ju smärtan ändå kvar, men man har haft det ganska gott en stund ändå. Som du kanske förstår så lever jag också med ständig värk så jag kanske lite kan förstå hur du har det, det är inget man avundas. Du är en oerhört stark person som trots din smärta orkar förmedla så mycket energi och glädje till oss som läser, ja du måste vara en fantastisk människa! Jag hoppas innerligt att Du får en riktigt bra helg!!
    kram lisa

    PS.Jag tyckte att din idé om kommentarer förvandlat i kronor till cancerfonden var så bra att jag gjorde en liknande variant på min blogg. Jag hoppas att det är OK, för det kan ju aldrig samlas in f ö r mycket pengar...eller hur??

    SvaraRadera
  46. Finaste Tina! Jag läser med inlevelse och känner i hela kroppen hur dina ord berör. Jag lider så med dig, kan bara föreställa mig hur intensiv smärtan är för dig. Som Anna skriver, det är fantastiskt hur du lyckas hantera smärtan och hur du har förmågan att se positivt trots allt. Hoppas innerligt att du ska må bättre.

    Du är fantastisk!

    KRAM

    SvaraRadera
  47. Jag lider med dig Tina. Vilken jobbig sjukdom du har, men ändå tycks du kunna se glädje och inspiration till annat! En hjälte! Även om det är lördag hoppas jag kommentaren ger lite klirr i kassan till insamlingen! ;) ha en fin lördag. Kram Mickan

    SvaraRadera
  48. Du är fantastiskt Tina. Jag beundrar dig för att du är så öppen, för att du orkar se livets positiva sidor när du går igenom så mycket smärta och för att du dessutom lyckas sprida så mycket glädje och kärlek och ständigt ha inspiration och energi kvar till att hjälpa andra. Du är fin på alla sätt och vis. Ta väl hand om dig, stor kram! /M

    SvaraRadera
  49. Jag tycker du är helt fantastisk som är så positiv och sprider sån inspiration och energi till oss andra.
    Det måste vara fruktansvärt med all denna värk, lider med dig.

    Massvis av kramar till dig kära bloggvän! //Jenny

    SvaraRadera
  50. Hej! Jag vet också hur det är att leva med smärta, men jag försöker som du koncentrera mig på annat så att den inte tar över helt...fina bakelser och foton! Skickar styrkekramar till dig, hoppas du får en bättre dag idag...kram Katja

    SvaraRadera

  51. Me han encantado las propuestas de tu bloc, te invito a visitar el mío y espero que disfrutes del post, esta semana quedamos en mi rincón de lectura y si no eres seguidora me encantaría que lo fueras, elracodeldetall.blogspot.com

    SvaraRadera
  52. Skickar en stor varm kram, det låter som att du är en väldigt stark person som orkar stå ut med din värk på ett sånt sätt som du gör.
    Kram på dig

    SvaraRadera
  53. Usch stackars dig! Du kämpar med din smärta samtidigt som din blogg lyser av glädje och positiv energi! Du är fantastiskt! En enastående kvinna❤️

    Hoppas du mår bättre idag!
    KRAM Anna

    SvaraRadera
  54. Åhh Tina vilket fint och tänkvärt inlägg, gripande beskrivning direkt ur din vardag. Det låter helt förskräckligt att behöva ha denna värk, jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara. Men jag tycker att du har ett bra förhållningssätt och strategier för att stå ut - och en underbar make som stöd, inte alla förunnat. Sköt om dig och tack för att du delar med dig.

    Och självklart vill jag vara med i din utlottning, så kul! Tusen tack också för att du röstade på mig i bloggnomineringen - vilken fin bloggvän du är!! <3 <3 <3

    Många styrkekramar aka

    SvaraRadera
  55. Tassar in och önskar dig en underbar lördag.
    Kramkram

    SvaraRadera
  56. Älskade svägerska o vän! Känner med dig o blir så arg o ledsen över att du måste genomlida denna fruktansvärda smärta. Du är en kämpe av stora mått!!! Passa nu på att kombinera vila med samtal o umgänge med stora F under helgen. Stora kramar från fam J❤️❤️❤️ Hälsa stora F o resten av la familia

    SvaraRadera
  57. ♥ så gripande och samtidigt skönt att läsa, skönt för att jag inte är ensam.
    Hoppas att helgen räcker till för vila. Ha de gott. Kram, Catarina

    SvaraRadera
  58. SÅ stark av dig och så fint beskrivet. Känner precis med dig. Blir aldrig dålig men när jag väl blir sjuk, trillar jag ihop och då lär man sig att uppskatta sin hälsa som man tar så för givet. Skickar massor av kramar till dig!!

    SvaraRadera
  59. Häftigt med så mycket fint rosa<3

    SvaraRadera